Alphawezen
Ännu en grupp/artist upptäckt via den finfina sidan last.fm. Jag brukar kolla runt bland mina grannar (de med mest överensstämmande musiksmak) då och då för att hitta nytt material och Alphawezen är det senaste fyndet.
Vet inte hur jag skulle kategorisera Alphawezen så jag snor vad någon skrivit på tyska wikipedia: "melodisch-melancholischem Ambient-Elektronik-Pop". Någon slags downtempo-pop i en väldigt synthig och elektronisk förpackning är kanske ett annat sätt att beskriva det.
Jag har än så länge bara lyckats få tag på skivan "En Passant", som rekommenderas starkt. Men så bra som det här är så måste jag bara få tag på deras första skiva också. Framförallt är låtskrivandet riktigt imponerande. Iallfall jag fastnade rejält redan efter ett par låtar samtidigt som skivan har växt på vid varje genomlyssning. Egentligen är det nog mer trallvänligt än vad jag brukar lyssna på, men jag tycker de kommer undan med det tack vara sköna rytmer och ett visst djup i låtarna.
Vet inte hur jag skulle kategorisera Alphawezen så jag snor vad någon skrivit på tyska wikipedia: "melodisch-melancholischem Ambient-Elektronik-Pop". Någon slags downtempo-pop i en väldigt synthig och elektronisk förpackning är kanske ett annat sätt att beskriva det.
Jag har än så länge bara lyckats få tag på skivan "En Passant", som rekommenderas starkt. Men så bra som det här är så måste jag bara få tag på deras första skiva också. Framförallt är låtskrivandet riktigt imponerande. Iallfall jag fastnade rejält redan efter ett par låtar samtidigt som skivan har växt på vid varje genomlyssning. Egentligen är det nog mer trallvänligt än vad jag brukar lyssna på, men jag tycker de kommer undan med det tack vara sköna rytmer och ett visst djup i låtarna.
The Whitest Boy Alive
Börjar tappa koll på vad fok lyssnar på i allmänhet så The Whitest Boy Alive kanske inte är helt underskattade egentligen, men bra är det iallafall... och det är ju dumt att chansa :)
Tydligen så började The Whitest Boy Alive med att göra elektronisk dansmusik, men är numera ett popband med elgitarr, trummor, bas o.s.v. som spelar "minimalistisk pop" enligt wikipedia. Debutskivan Dreams kom ut under 2006.
Gruppen är baserad i Tyskland och har en norsk sångare/gitarrist i form av Erlend Øye från Kings of Convinience. Förutom att Øye sjunger även här, finns det också andra likheter ljudmässigt, fast inget jag riktigt lyckas sätta fingret på. En sak de iallafall har gemensamt är att båda grupperna har ett riktigt bra låtmaterial med en väldigt hög lägstanivå. På Dreams finns bara bra låtar.
Tydligen så började The Whitest Boy Alive med att göra elektronisk dansmusik, men är numera ett popband med elgitarr, trummor, bas o.s.v. som spelar "minimalistisk pop" enligt wikipedia. Debutskivan Dreams kom ut under 2006.
Gruppen är baserad i Tyskland och har en norsk sångare/gitarrist i form av Erlend Øye från Kings of Convinience. Förutom att Øye sjunger även här, finns det också andra likheter ljudmässigt, fast inget jag riktigt lyckas sätta fingret på. En sak de iallafall har gemensamt är att båda grupperna har ett riktigt bra låtmaterial med en väldigt hög lägstanivå. På Dreams finns bara bra låtar.
Tysk microhouse
Jag har filat på det här inlägget i jag vet inte hur många veckor utan att komma på nåt bra att skriva. Problemet är att jag inte tycker att jag lyckas göra skivan rättvisa, det enda bra jag kommit på än så länge är:
Det här är hur bra som helst.
Antonelli Electr - Anti Establishment 03
Det här är hur bra som helst.
Antonelli Electr - Anti Establishment 03
Akufen
Jag har varit lite dålig på att posta här på senaste, ska ta mig i kragen och komma med fler tips.
Först ut är kanadensiska Akufen som 2002 släppte skivan My Way, som man genremässigt hittar nånstans i house/techno/microhouse-trakterna. Lika mycket som det är en riktigt bra och medryckande microhouse-skiva så är det också ett fantastiskt hantverk. Låtarna är skapade på ett väldigt speciellt sätt som också ger ett väldigt karaktäristiskt ljud. Akufen, eller Marc Leclair som han egentligen heter, har samplat små små fragment av slumpmässigt valda låtar han hört på radio och sedan klippt ihop det till någonting helt nytt. Att han får ett sånt skönt flow och tight ljud är för mig helt otroligt. Och det är inte så att skivans storhet ligger i principen av att han gjort låtarna som han gjort, utan det ger verkligen ett mervärde och resulterar i riktigt bra musik. Bästa låtarna heter Deck the House och Even White Horizons.
Först ut är kanadensiska Akufen som 2002 släppte skivan My Way, som man genremässigt hittar nånstans i house/techno/microhouse-trakterna. Lika mycket som det är en riktigt bra och medryckande microhouse-skiva så är det också ett fantastiskt hantverk. Låtarna är skapade på ett väldigt speciellt sätt som också ger ett väldigt karaktäristiskt ljud. Akufen, eller Marc Leclair som han egentligen heter, har samplat små små fragment av slumpmässigt valda låtar han hört på radio och sedan klippt ihop det till någonting helt nytt. Att han får ett sånt skönt flow och tight ljud är för mig helt otroligt. Och det är inte så att skivans storhet ligger i principen av att han gjort låtarna som han gjort, utan det ger verkligen ett mervärde och resulterar i riktigt bra musik. Bästa låtarna heter Deck the House och Even White Horizons.